Vägarbete

Vägarbete. Foto: Matthew Henry/Unsplash

Trafikverket underskattar systematiskt kostnaderna

19 August 2021

En granskning gjord av Riksrevisionen visar att Trafikverket systematiskt underskattar kostnaderna för ny infrastruktur. Och trots att kostnadsökningarna är mycket stora omprövar regeringen sällan sina investeringsbeslut.

Staten satsar årligen över 30 miljarder kronor på olika infrastrukturprojekt. I flera stora infrastrukturprojekt har kostnaderna blivit betydligt högre än vad planeringen visat från början. Riksrevisionen har därför granskat Trafikverkets kostnadskalkyler i rapporten Kostnadskontroll i infrastrukturinvesteringar.

Granskningen visar att Trafikverket systematiskt underskattar kostnaderna för föreslagna investeringsobjekt. För de 142 investeringsobjekten i den senaste revideringen av nationell plan var den genomsnittliga kostnadsökningen 39 procent på bara fyra år, totalt 58 miljarder kronor.

Uppstår i planeringsfasen

Granskningen visar vidare att Trafikverkets arbete med kostnadskalkyler har ett antal brister. Trafikverket genomför till exempel inte någon löpande utvärdering av vad som orsakar de identifierade kostnadsökningarna, vilket gör det mycket svårt att motverka liknande händelser i framtiden.

– Det är framför allt under planeringsfasen som systematiska kostnadsökningar uppstår. Under projektets byggfas finner vi inga systematiska kostnadsavvikelser, säger Magnus Landergren, projektledare för granskningen.

Beslut omprövas sällan

Riksrevisionen konstaterar också att regeringen sällan omprövar fattade investeringsbeslut när kostnaden visar sig bli högre. Detta trots att planeringssystemet innehåller ytterligare två kontrollstationer just för att möjliggöra omprövningar när ny information tillkommer.

Riksrevisor Helena Lindberg. Foto: Frida Ström

– Regeringen prioriterar därmed utifrån tidiga kostnadsunderlag som innehåller stor osäkerhet och underskattade kostnader. Om regeringen oftare omprövade sina investeringsbeslut när den får ny information skulle statens satsningar på infrastruktur sannolikt bli mer samhällsekonomiskt effektiva, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Vill se ökad transparens

Varken regeringen eller Trafikverket kommunicerar de kostnadsökningar som uppstår under projektens gång, vare sig för enskilda projekt eller sammantaget för hela den nationella infrastrukturplanen.

– Infrastrukturplanering är en komplex uppgift som omfattar mycket stora summor pengar. Förtroendet för statens insatser på området skulle tjäna på ökad transparens gentemot såväl riksdag som allmänhet, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionens rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att på nytt ta ställning till ett infrastrukturprojekt i nationell plan när betydande kostnadsökningar sker. I en sådan omprövning bör frågan om projektet ska avbrytas prövas.

De vill också se att det, hos Trafikverket, bedrivs ett mer systematiskt arbete för att kartlägga orsakerna till kostnadsökningar och hur dessa kan förebyggas.

Dessutom vill Riksrevisionen att Trafikverket tar fram en sammanställning och publicering vilka förändringar som skett av kostnadsbedömningar, nyttor och innehåll för projekten sedan föregående plan i samband med förslag till nationell plan.

Slutligen vill de att regeringen informeras vid betydande kostnadsökningar i ett projekt i nationell plan av Trafikverket.

Stockholms handelskammares råd

Även Stockholms handelskammare har sett kostnaderna för infrastrukturåtgärder ökat nästan tre gånger mer än inflationen under de senaste åren. Därför har de föreslagit tio åtgärder för att sänka kostnaderna i en rapport som publicerades tidigare i år.

1. Säkerställ effektiv uppföljning av pågående investeringar och underhåll för att skapa kostnadskontroll

Upphandlande myndighet behöver hålla en löpande kontakt med entreprenörer och kontinuerligt följa utvecklingen – både för att säkerställa att tidplan hålls och att projektet håller sig inom givna ramar. Men också för att man på ett mycket tidigt stadium gemensamt ska uppmärksamma och hantera eventuella komplikationer som kan bidra till att man inte håller tidplan eller som riskerar leda till kostnadsökningar.

2. Upprätta ett övergripande anläggningsregister för att bättre kunna planera insatser i rätt tid

Utan god kunskap om den egna anläggningen, om dess komponenter och system samt om dess livslängd och funktionalitet över tid kan inte underhållet planeras på ett effektivt sätt. I takt med ökad digitalisering av såväl register som övervakning av anläggningen skapas förutsättningar för underhållsinsatser i rätt tid. Och med ett större inslag av förebyggande underhåll, istället för att alltid tvingas lösa uppkommande problem, så minskar både kostnader och störningar.

3. Genomför aktiv benchmarking i form av jämförelser med liknande upphandlingar i andra länder

Sverige har höga kostnadsökningar för infrastrukturinvesteringar. Andra länder har i vissa fall uppvisat lägre kostnader för likartade investeringar. Detta beror på att de bygger på delvis annat sätt. Det kan därför vara värdefullt att dra lärdom av dem i syfte att ta till sig av deras arbetssätt och metoder och därmed utveckla best practice

4. Dra lärdomar från tidigare projekt, framförallt storskaliga projekt med högriskmoment, och systematisera ett trafikslagsövergripande arbete kring detta

Det finns, som vi redan visat i rapporten, en lång rad exempel på infrastrukturinvesteringar som fördyrats och/eller blivit kraftigt försenade. Det är angeläget att man drar lärdom av dessa projekt, så att man vid kommande tillfällen planerar bättre och tar hänsyn till det man missade vid tidigare projekt.

5. Arbeta aktivt med att öka andelen internationella anbud i investeringar

Sverige står inför omfattande infrastrukturinvesteringar. I det läget behöver vi fler aktörer på marknaden för att allt ska hinnas med. Genom att aktörer som även är verksamma på andra marknader kommer in kan vi dessutom ta del av erfarenheter från andra länder – och av deras framgångar och misslyckanden.

6. Planera och handla upp för hela stråk för att bygga snabbt och öka samhällsnyttorna

Genom att i högre utsträckning investera i ett stråk istället för att genomföra enskilda trimningsåtgärder blir det lättare att systematisera arbetet och skapa synergieffekter. Ett stråk kan vara en sträcka mellan två givna orter, som Stockholm och Oslo. Istället för att fokusera på små åtgärder längs med sträckan bör man ta ett helhetsgrepp. Det leder till att man får en utväxling i bättre trafikeringsförutsättn

7. Höj kvaliteten på upphandlingsarbetet inom Trafikverket genom kompetensutveckling

Genom att lyfta beställarkompetensen ytterligare kommer vi att få bättre genomarbetade förfrågningsunderlag inför upphandlingar, och mer kvalificerade bedömningar av inkomna anbud. Då ökar förutsättningarna för att man ska hålla budget i infrastrukturprojekt.

8. Öka transparensen i Trafikverkets arbete, så att allt kan följas och granskas

I dag är transparensen hos Trafikverket låg, vilket gör att det är svårt att granska myndighetens arbete. Genom att systematiskt arbeta för att öka transparensen för utomstående blir det lättare att felsöka dåliga upphandlingar och rätta till problem i pågående projekt. Fler ögon uppmärksammar mer.

9. Förstärk arbetet med riskanalyser och låt ännu okända risker få betydande genomslag i kostnadskalkyler – för att möjliggöra rättvisande jämförelser

I rapporten har vi pekat på ”optimism bias” som ett av de stora problemen. En slutsats av våra egna och flera experters observationer är att man måste ha noggrannare underlag och större marginaler i planeringen, så att man tar hänsyn till många olika riskfaktorer.

10. Se över hur genomförande- och medfinansieringsavtal kan utformas för att öka kostnadsmedvetenheten hos alla ingående parter

Många projekt är komplexa och Trafikverkets del utgör ibland bara en del i ett större samhällsbygge. Därför är det av vikt att alla ingående parter tar ett ansvar för kostnadskontrollen. Med rätt incitament i genomförande- och medfinansieringsavtal kan goda förutsättningar för detta skapas innan projektet inleds. I avtal bör även ansvar för fördyringar ingå.

Tunnelbaneprojekt delas upp för att ge fler anbud

Istället för ett enda stort kontrakt gällande systemhandlingar och järnvägsplan för tunnelbaneutbyggnaden till Älvsjö väljer Region Stockholm...

Offentliga köp av ekologisk mat minskade under pandemin

De offentliga inköpen av ekologisk mat har minskat under pandemiåret men är sakta på väg upp igen. Kommuner och regioner köper ungefär lika...

Så vill Byggföretagen få till en sundare konkurrens

Ett ökat fusk i samhällsbyggnadsbranschen har lyfts fram i flera rapporter den senaste tiden – något som nu fått Byggföretagen att reagera....

Kommunens vann anbud med halva priset

Lycksele kommun ville få in fler privata arbetsgivare och stärka sitt företagsklimat. Därför gick man ut med fyra olika upphandlingar inom...

Ladda fler