De offentliga inköpen av ekologisk mat har minskat under pandemiåret men är sakta på väg upp igen. Kommuner och regioner köper ungefär lika mycket ekologiskt 2021 som 2019. I regionerna minskar det ekologiska i både volym och värde – istället väljs svenskproducerade konventionella livsmedel, enligt den senaste halvårsrapporten från Ekomatcentrum.
Sedan 2003 har inköpen av ekologisk mat ökat stadigt i kommuner och regioner med ett undantag, pandemiåret 2020, då minskade andelen ekologiska inköp för första gången med en procentenhet. Andelen ekologiska inköp räknat i kronor fortsätter nu att öka efter en tillfällig nedgång under 2020. Däremot ökar inte andelen ekologiskt räknat i kilo, enligt Ekomatcentrums nya rapport (pdf).
Svenskt är vinnare
Vinnare i offentlig sektor när det gäller livsmedel är svenskt konventionellt, som ökat både i värde och volym under tidsperioden första halvåret 2019–2021. Bland dessa ingår även ekologiska livsmedel av svenskt ursprung. Statistik för inköpen av livsmedel i offentlig sektor visar att 67 procent av maten på tallriken av svenskt ursprung, 43 procent är ekologisk och 31 procent svenskt ekologiskt.
– Trenden för tillfället hos både kommuner och regioner verkar vara lokal- och närproducerad mat. Man ser inte att det går att kombinera nära med ekologiskt. Detta går dock alldeles utmärkt – i Sverige finns 4 000 Krav-certifierade bönder och 700 förädlingsföretag som producerar Krav och eko, säger Staffan Carlberg, marknads- och regelutvecklare på KRAV, i ett pressmeddelande.
Inköpen har stagnerat
Under de senaste två åren har inköpen av ekologiska livsmedel i den offentliga sektorn stagnerat. Ekologiskt har ökat i värde men inte i volym, vilket har lett till högre priser på det ekologiska.
– En förklaring är att kommuner och regioner monterar ner sina ekomål. 2017 hade 88 procent av kommunerna och regionerna mål för ekologiska inköp. 2020 hade andelen med ekomål minskat till 67 procent. Förändringen kom med senaste valet och nya politiska konstellationer som förordar svenskt framför ekologiskt, säger Mimi Dekker verksamhetsledare på Ekomatcentrum, i ett pressmeddelande.
Minskar i volym och värde
Om man delar upp offentlig sektor i kommuner och regioner så kan ett klart mönster skönjas i regionerna. De minskar sina inköp av ekologiskt, såväl i volym som värde, enligt rapporten. De gynnar i stället svenska konventionella livsmedel som ökat i värde med 2,4 procentenheter under perioden. De ekologiska inköpen har minskat med nästan 5 procentenheter de senaste två åren.
I kommunerna, som står för majoriteten av offentlig sektors livsmedelsinköp, ökar också de svenska konventionella inköpen. Men de ökar inte i lika stor utsträckning på bekostnad av det ekologiska, som i regionerna. De ekologiska inköpen i kommunerna behåller sina ekoandelar i vikt och ökar något i värde.
Svårt få tag på svensk ekomat
Enligt rapporten är det många kommuner som säger sig ha problem med att få tag på svenska, ekologiska alternativ både när det gäller kött men även potatis och morötter.
Brist på ekolivsmedel gör att kommunerna har svårt att nå ekomålen. Enligt Ekologiska lantbrukarna råder det dock ingen brist på ekologiskt nötkött från Sverige, tvärtom, 75 procent av det ekologiska nötköttet säljs som konventionellt.
– Det är en förlust för både lantbruket och offentlig sektor, när det egentligen finns gott om KRAV-märkt nötkött på gårdsnivå, säger vd Sofia Emilsson på Ekologiska Lantbrukarna, i pressmeddelandet.
Vill öka andelen växtbaserat
De flesta kommunerna och regionerna anser att det är viktigt att köpa och servera klimatsmart mat. Många vill också öka andelen växtbaserat protein. Statistiken visar att inköpen av baljväxter från ekologisk produktion har ökat med 5 procentenheter under perioden.
Produktgruppen baljväxter är till största delen ekologisk, nästan 80 procent, och 30 procent är dessutom av svenskt ursprung. Dock är det en försvinnande liten andel av de totala inköpen i offentlig sektor som utgörs av baljväxter, endast 2 promille räknat i kronor.
